IPRED: Dumskallarnas sammansvärjning

Just nu produceras så mycket lögner, halvsanningar, dumheter och rent dravel i debatten om antipiratlagen att man storknar. Det är omöjligt att delta i någon form av rationell diskussion utan att bemöta åtminstone det värsta. 2006-2008: Reinfeldt och Ask Reinfeldt sa sommaren 2006: “vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration”. I mars 2008 säger Beatrice Ask att de inte vill starta polisutredningar eftersom det leder till en "känsla av kriminalisering" och dessutom skulle "belasta rättssystemet". Men problemet med jakten kvarstår ju - det är ju bara vem som jagar som ändras. Man vill alltså att privata företag ska jaga pirater istället för polisen. Är det bra eller dåligt? Hon antar att "man tar en kontakt" och löser det utanför domstolen. Vi vet hur det systemet tillämpas mellan två så ojämbördiga parter (läs: utpressning). Slutsatsen är att "undvika kriminalisering" alltså skulle tolkas som "undvika en rättssäker behandling". Nej, låt polisen vara polis. Sen menar hon att det där med ungdomsgeneration bara betydde att alla ska jagas, inte bara ungdomarna. Intressant att notera är också att hon menar att det är otänkbart att stänga av människors internetuppkoppling. Samtidigt förhandlas det om just det, just nu, av svenska politiker i EU. Döm själva. 27 oktober, brev från Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen Ett Otygs funderingar och betraktelser fick en kopia av ett brev från två intresseorganisationer som riksdagsledamöterna bygger sin argumentation på. Brevet innehåller en lång rad konstigheter, och andra har gjort ett bra jobb med att bemöta brevet, punkt för punkt. Motargumenten som kan ges är många, men intressantare är lögnerna i brevet. Det allvarligaste är kanske påståendet att "I de länder där direktivet har funnits en längre tid kan man idag se tydlig effekt.". Påståendet hänvisar till en undersökning som i själva verket visar att

Den illegala nedladdningen av musik har börjat att minska. De första siffrorna kommer från Storbritannien där den illegala musiknedladdningen minskar med tio procent. Orsaken sägs vara det starkt växande utbudet av lagliga portaler med gratismusik på nätet.

Det finns flera andra påståenden med felaktigt innehåll i brevet. Det påstås felaktigt att lagen begränsar sig till "notoriska uppladdare" trots att lagen inte gör några sådana begränsningar, och att det inte innebär ett integritetsintrång att samla in IP-adresser, trots att detta har krävs särskilt undantagstillstånd från Datainspektionen. Det påstås att Sveriga måste införa ett effektivare upphovsrättsskydd. Notera att en partsinlaga med denna sorts felaktigheter används som argument av en riksdagsledamot (Katarina Brännström, m). 28 oktober, SVT Opinion: Anna Croneman: Jag har längtat efter antipiratlagen Film- och TV-producenten Croneman anklagar i denna debattartikel Mikael von Knorring (som skrev tidigare) för "grova faktafel och spelad oro för svensk rättssäkerhet". Låt oss då bemöta några påståenden: Rättssäkerhet Croneman menar att förslaget är rättssäkert eftersom man måste gå till domstol. Såhär kan ett fullgott bevis se ut för att Ingvar Åkesson laddat ner Kungamordet från en av FRAs datorer (ja, 194.18.169.15 tillhör FRA). Så ser alltså bevisföringen ut. Rättssäkert? Nja. Croneman menar dessutom felaktigt att kravet att gå via domstol är högre krav än polisen har. Hon glömmer också att nämna att polisen behöver visa att brottet kan leda till två års fängelse innan några uppgifter lämnas ut. Hon glömmer såklart också att nämna att de utpressningsbrev som följer inte alls behöver någon domstolsprövning. Croneman menar att upphovsmän redan idag fritt får registrera IP-nummer hos fildelare. Varför innehåller i så fall lagförslaget inte mindre än sju undantag från det yttryckliga förbudet i personuppgiftslagen 21 §: "för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott"? Direktivet Croneman menar att Sverige är tvingade att införa direktivet. Men enligt EG-domstolen gäller det kravet inte de delar som handlar om just piratjägeriet. Gäller inte alla Croneman menar vidare att lagen riktar in sig helt mot de mest frekventa uppladdarna. I själva verket finns ingen sådan begränsning i lagen. Slutsatsen är att Croneman själv blir svaret skyldig: hur kan aldrig så ädla motiv att försvara upphovsmännens inkomster försvara en lag som skapar en privatpolis med statligt understödd makt att utpressa miljoner svenskar? 28 oktober: MMS presenterar fildelningsundersökning I DN redovisas resultatet av en undersökning som Mediamätning i Skandinavien gjort. Där ska man ta ställning till påståendet:

Att ladda ner upphovsrättsskyddat material från internet är stöld

Som flera redan påpekat är frågan så dumt ställd att inget vettigt kan läsas ur resultaten. Upphovsrättsintrång är inte stöld. Upphovsrättsskyddat material får ibland laddas ner (tror du DN.se inte är skyddat?), etc. Det märkligaste är att frågan är ställd på ett för upphovsrättsindustrin negativt sätt. Med andra ord - om man ställt en bättre fråga (tex: "Att illegalt ladda ner upphovsrättsskyddat material från internet är ett lika allvarligt brott som stöld") hade förmodligen fler sagt ja. Obegripligt dumt, men speglar debattklimatet ganska väl. 29 oktober: GP debatt: Operatörerna måste ta ansvar för kulturutbudet Så skriver då ett antal kreatörer en artikel om att operatörerna måste ta sitt ansvar. Låt oss inte ta upp frågan om bredbandsavgift, som är huvudämnet för artikeln, utan bara se på andra delar av resonemanget. Till att börja med konstaterar man att

Snart är det möjligt att bära med sig hela 1900-talets musikproduktion i ett fickminne - och kopiera den trådlöst till en vän på en kafferast.

vilket ju är en sannolik utveckling. Sen säger man (min emfas)

Vi är överens om att en ensidig satsning på kontroller, som kan uppfattas som integritetskränkande, inte är ett hållbart svar på de utmaningar som utvecklingen skapar.

Här säger man alltså att integritetskränkande kontroller måste kompletteras med att bredbandsbolagen delar med sig av vinsterna de gör på att folk kopierar varandras fickminnen. Man frågar sig: på vilket sätt är operatörerna inblandade i fickminnena, och vilka integritetskränkande åtgärder skulle krävas för att kontrollera dem? Inte undra på att förhandlingarna inte fortgår om det är på denna nivån diskussionerna förs. Till sist

Kulturreferens: John Kennedy Toole, Dumskallarnas sammansvärjning.